Japan presenterar tre nya tekniker för cancerbehandling

Som ett av världens äldsta samhällen har cancer blivit ett stort hot mot folkhälsan i Japan. Enligt den senaste informationen från ministeriet för hälsa, arbete och välfärd diagnostiserades cirka 993 469 nya cancerpatienter år 2023, och cancer har varit den vanligaste dödsorsaken i Japan i över 40 år i rad. Två tredjedelar av japanska män och hälften av kvinnorna kommer att utveckla cancer under sin livstid.

Trots den höga förekomsten av cancer har Japan en hög internationell canceröverlevnad. Till exempel var 5-årsöverlevnaden för cancerpatienter som diagnostiserades 2016 så hög som 92,1 % för prostatacancer, 67,8 % för kolorektal cancer, 64 % för magcancer, 37,7 % för lungcancer och endast 11,8 % för bukspottkörtelcancer. Sammantaget överstiger Japans 5-årsöverlevnad för cancer 60 %, med vissa typer som närmar sig 90 %. Detta beror inte bara på avancerad medicinsk teknik utan härrör också från ett systematiskt förebyggande, tidig upptäckt och datadrivet hälsovårdssystem.

Japan har konsekvent legat i framkant inom cancerbehandling och uppnått flera genombrott de senaste åren genom immunterapi, stamcellsteknik och molekylärbiologisk forskning. Dessa tekniker har inte bara förbättrat behandlingsresultaten utan också minskat biverkningar och visat betydande framsteg, särskilt inom refraktära cancerformer som matstrupscancer, huvud- och halscancer samt bukspottkörtelcancer.

För det första, när det gäller behandling av matstrupscancer, tillkännagav Kyotouniversitetet och andra institutioner resultaten av en klinisk prövning den 9 januari. Denna prövning, som riktar sig till patienter med skivepitelcancer (som står för över 90 % av matstrupscancer i Japan), kombinerade cancerläkemedel, strålbehandling och immunterapiläkemedlet ”Opdivo”. Hos 41 patienter upplevde 73 % (30 patienter) fullständig cancerremission, med en ettårsöverlevnad på så hög som 93 %.

Traditionellt sett innebär matstrupscancer, som är belägen nära hjärtat och lungorna, betydande kirurgiska utmaningar och en hög risk för återfall. Denna nya behandling undviker kirurgi och förlitar sig enbart på läkemedel och strålning för att aktivera immunförsvaret att attackera cancerceller. Biverkningar som lunginflammation förekom endast med 5 %, vilket är mycket lägre än med traditionella metoder. Forskargruppen uppgav att genom att analysera genaktiviteten hos cancerceller kan de ytterligare identifiera patienter som är lämpliga för denna behandling, och långtidsobservation förväntas vara klar inom tre år. Denna teknik är lovande som standardbehandling för matstrupscancer hos asiater, som står för 80 % av patienterna med matstrupscancer globalt, där alkohol och tobak är viktiga bidragande faktorer.

För det andra har Chiba University Hospital uppnått den första framgångsrika tillämpningen av iPS-cellsteknik (inducerad pluripotent stamcellsteknik) vid behandling av huvud- och halscancer i Japan. Den 16 januari tillkännagav sjukhuset en klinisk prövning med ”naturliga mördar-T-celler” (NKT-celler) härledda från iPS-celler. Hos 10 patienter i åldern 40-70 år, efter 1-3 behandlingar, krympte tumörerna med cirka 10 % hos 2 av de 8 patienterna, och tumörtillväxten kontrollerades till inom 20 % hos de övriga 3.

Denna behandling innebär att iPS-celler skapas från NKT-celler hos friska individer, induceras till NKT-celler och sedan administreras till patienterna. Huvud- och halscancer inkluderar tumörer i nacke, mun och svalg. Traditionella behandlingar förlitar sig på kirurgi eller kemoterapi, vilka har betydande biverkningar. Denna teknik utnyttjar iPS-cellernas regenerativa förmåga för att stärka patientens immunförsvar för att direkt attackera cancerceller, med hög säkerhet och inga allvarliga biverkningar. Forskarna uppgav att detta är första gången som iPS-cell-deriverade immunceller har visat tumörhämmande effekter, och de planerar att kommersialisera dem inom 10 år. Detta ger inte bara hopp till patienter med huvud- och halscancer utan kan även utvidgas till andra cancertyper.

Slutligen, inom området bukspottkörtelcancer, avslöjade ett forskarteam vid Hirosaki University i Aomori prefektur den 12 januari den molekylära mekanismen genom vilken långvarig diabetes förvärrar adenokarcinom i bukspottkörtelgången. Adenokarcinom i bukspottkörtelgången står för majoriteten av bukspottkörtelcancer, med en 5-årsöverlevnad på endast cirka 10%, vilket gör det extremt svårt att behandla. Denna studie analyserade bukspottkörtelvävnad från 117 kirurgiska patienter och fann att hos patienter med långvarig diabetes (mer än 3 år) försvagades funktionen av ”MEG3”-genen, vilket ledde till en ökning av ”F11R”-proteinet, vilket främjar cancercellspridning och återfall. MEG3 är en gen som hämmar cancerprogression; dess funktion är inte medfödd skadad utan förvärvad. Denna upptäckt belyser sambandet mellan diabetes och progression av bukspottkörtelcancer, vilket banar väg för utveckling av nya diagnostiska och behandlingsmetoder. Forskningsresultaten publicerades i tidskriften American College of Pathology (ACCA). Teamet betonade att detta kan användas för att identifiera högriskpatienter och utforma riktade läkemedel mot F11R. I framtiden, genom att reglera dessa molekyler, kan det vara möjligt att förbättra överlevnaden för bukspottkörtelcancer.

Dessa banbrytande tekniker återspeglar en trend inom cancerbehandling i Japan: ett skifte från traditionell kirurgi till precisionsmedicin, immunterapi och regenerativ medicin. Samarbete mellan statliga institutioner och universitetsinstitutioner accelererar kliniska tillämpningar och driver cancer från en ”obotlig sjukdom” till en ”hanterbar kronisk sjukdom”.