Frihandelsavtal mellan EU och Indien slutförts

Europeiska unionen (EU) och Indien nådde en kompromiss om ett frihandelsavtal (FTA) den 27 januari. Båda sidor kommer att sänka tullarna på ett flertal produkter för att återuppliva handeln.

Europeiska kommissionen avslöjade att Indien kommer att fastställa en kvotram på 250 000 fordon per år för tullar på EU-tillverkade bilar, och gradvis minska den nuvarande tullsatsen på 110 % till 10 %. Tullar på bildelar kommer att avskaffas inom 5–10 år. Tullar på EU:s jordbruksprodukter kommer också att sänkas. Tullsatsen på vin kommer att sänkas stegvis från 150 % till 20 %. Tullar på bearbetade livsmedel som pasta och choklad, med en maximal sänkning på 50 %.

Ett massivt frihandelsavtal (FTA) med en befolkning och ekonomi som överstiger 20 % av den globala totalsumman kommer att födas. Missnöje med de höga tullarna som Trump-administrationen infört i USA har accelererat expansionen av en ”handelssfär utan USA”.

”Detta visar världen att regelbaserat samarbete fortfarande kan ge fantastiska resultat. Detta är bara början”, skröt Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande den 27 januari angående kompromissen som nåtts om frihandelsavtalet. Den sammanlagda befolkningen i EU:s medlemsstater och Indien är cirka 2 miljarder, vilket vida överstiger de 590 miljoner invånare som ingår i det omfattande och progressiva avtalet om trans-Stillahavspartnerskapet (CPTPP), vilket inkluderar Japan och Storbritannien. Indien står för 21 % av världens nominella BNP, vilket också är högre än CPTPP:s 14 %.

Frihandelsförhandlingarna mellan EU och Indien tog nästan 20 år. En av anledningarna till kompromissen var USA:s president Trumps närvaro. Missnöje med Trumps vårdslösa användning av höga tullar förde de två sidorna närmare varandra.

EU har försökt minska sitt beroende av Kina i leveranskedjan och har nyligen inlett omfattande diskussioner om nödvändigheten av att ”minska beroendet av USA”. Att utveckla starka handelspartner är utan tvekan en del av denna ansträngning.

Innan EU nådde en kompromiss med Indien undertecknade de också ett frihandelsavtal med Mercosur (en tullunion mellan fem sydamerikanska länder) den 17 januari. Det föreslog också samarbete med CPTPP.

När det gäller EU:s varuhandel står Indien för cirka 2,5 %. EU-tjänstemän anser att det finns ”betydande utrymme för tillväxt” jämfört med Kina, som står för nästan 15 % av den globala ekonomin, och att outnyttjad potential kan frigöras genom frihandelsavtal.

EU kommer också att locka indiska högkvalificerade talanger till Europa. EU kommer att samordna med medlemsstaterna för att diskutera åtgärder för att underlätta flödet av indiska tekniktalanger inom EU. EU och Indien har också kommit överens om att inrätta ett nytt ”säkerhets- och försvarspartnerskap”.

En annan EU-tjänsteman uppgav att ”om vi inte kan förvänta oss amerikanskt bistånd i en fragmenterad värld, är det oumbärligt att arbeta tillsammans med det globala syd (tillväxt- och utvecklingsländer) för att lösa internationella problem.”

Indien, som konsekvent har drivit praktiska intressen genom diplomati på lika avstånd med USA, Kina och Ryssland, kan också dra nytta av samarbetet med EU. Med tanke på instabiliteten i relationerna mellan USA och Kina, inklusive Trump-administrationens 50-procentiga tullar mot Indien, är stabiliteten i ett frihandelsavtal med EU, baserat på tydligt definierade regler, attraktiv utöver dess storlek.

Swati Prabhu från den indiska tankesmedjan ORF uttryckte förväntan om att ”den nya internationella logistikkorridoren som förbinder Indien med Europa via Mellanöstern, ’Indien-Mellanöstern-Europa Ekonomisk Korridor (IMEC),’ kommer att ytterligare fördjupa samarbetet i framtiden.”